Augumented Reality ställer nya krav på nätet


Har du spelat Pokémon Go? Då har du redan kommit i kontakt med AR, eller Augmented Reality som förkortningen står för. Tekniken har tagit världen med storm och förväntas nu ta över allt mer av vår digitala vardag. I april meddelade Facebooks grundare Mark Zuckerberg att AR kommer att vara den nya storsatsningen för den sociala medieplattformen. Tanken är att vem som helst ska kunna bygga AR-appar och att tekniken ska skapa nya möjligheter att sammanföra våra digitala och fysiska liv. Men hur fungerar AR egentligen, och vilka krav ställer det på nätoperatörerna?

Vad är AR och vad kan det användas till?
AR-teknologin går i stora drag ut på att applikationen med hjälp av ett par speciella glasögon eller genom mobiltelefonen projicerar ett filter på den fysiska verkligheten. Tidiga versioner av sådana appar har ofta varit mindre verklighetstrogna, men snart förutspås filtren kunna vara så verklighetstrogna att de sömlöst ska kunna integreras med den fysiska verkligheten. Den nya teknologin kan innebära stora förändringar i hur vi konsumerar kultur, men också inom en rad andra fält. Då AR möjliggör en upplevelse som är väldigt verklighetstrogen förväntas den kunna göra underverk inom exempelvis vården, där den kan användas som ett undervisningsverktyg för läkarstudenter. Det kan även revolutionera vardagliga företeelser som resande eller matlagning, genom att placera in pedagogiska tips och uppmaningar direkt i den verkliga situationen.

Vad kräver AR-teknik?
Eftersom skärmen för projektionsytan befinner sig så nära ögat kan filtret ibland upplevas som grynigt, och stora mängder data behöver överföras för att skapa en så bra visualisering som möjligt. Detta innebär att det krävs ett väldigt snabbt nät med hög kapacitet för att upplevelsen ska bli sömlös, här talar vi om hastigheter upp mot Gigabits per sekund. För oss nätoperatörer betyder det att fördröjningarna i hastigheten måste minska rejält för att kunna ge stöd för mer komplexa AR-applikationer. Detta då många av applikationerna kräver att det inte finns någon upplevd fördröjning mellan det som projiceras och det som ögat upplever i den vanliga verkligheten.

De nya applikationerna kommer kräva en, till viss del, ny arkitektur för hur man bygger mobilnät med mer databehandling av realtidskrävande delar nära användaren.

Man flyttar alltså ut funktionalitet närmare basstationerna och annan funktionalitet kan centraliseras och köras i molnet och därmed optimeras. Men det ställer också nya krav på telefontillverkarna, kanske främst då det gäller batteriåtgång, men även ljudkvalitet och talkodning kommer behöva förbättras.

AR i framtiden
AR-tillämpningar kommer att vara mobila och röra sig i olika miljöer och bli alltmer avancerade och krävande med tiden vilket kommer att ställa krav på att flera olika teknologier behöver stödjas parallellt, det vill säga LTE (och senare 5G), NB-IoT (för exempelvis bakgrundsfakta från sensorer och liknande information) och WiFi under tiden en kund har tjänsten igång. Ett i realiteten konvergent nät kommer att underlätta avsevärt och bidra till en sömlös överföring mellan fast uppkoppling via WiFi och mobilnätet.

Slutligen handlar det, som alltid, om att bygga ut och förbättra kapaciteten i nätet. Nya teknologier och förändrade beteenden hos användaren kommer alltid att ställa nya, högre krav på samhället och oss nätoperatörer. Här kommer 5G med sina förbättrade egenskaper att spela en betydande roll där nya tekniker tas i bruk, bland annat massive MIMO som möjliggör höga hastigheter till unika mottagare de följer, så kallad beamforming.

Personligen tror jag att AR har större potential än Virtual Reality att bli något vi använder dagligen inom en inte alltför avlägsen framtid. Även om tillämpningarna är relativt okända idag så kommer de med största sannolikhet att få stor påverkan – både på vårt beteende och vårt nät.